Bloggorama

I söndags köpte vi 5 stycken neontetror till vårt akvarium. Idag när jag kom hem från jobbet så hittade jag bara 4 stycken. Jag och resten av familjen letade i ca en kvart utan att hitta den femte fisken. Vi gav upp och satte oss för att äta middag. Lagom till kaffet när jag och barnen börjat leta fisk igen säger maken -Det är säkert Herr Maler som har ätit upp den (Herr Maler är såklart en mal). Jag skrattar bort hans kommentar, men min dotter tittar lite närmare på Herr Maler som är en albinofisk och med andra ord nästan genomskinlig. I hans mage lyser det oroväckande rött och blått. Jo, längst där inne i magen ser vi alla klart och tydligt den femte neontetran. Vi har en Kannibal i huset!

Vem är din förebild???



Försök göra detta utan att fuska...


Scrolla inte ner förrän du gjort testet, du kommer att bli förvånad!


Ta fram en kalkylator (Din dator har en).


1) Välj din favoritsiffra mellan 1-9.

2) Multiplicera med 3.
3) Lägg till 3, och multiplicera med 3 igen

4) Du har nu ett 2- eller 3-siffrigt tal.
5) Lägg ihop siffrorna.


Scrolla nu ner...

Kolla nu med ditt tal vem din förebild är i listan nedanför:





1. Einstein
2. Nelson Mandela
3. Abraham Lincoln
4. Helen Keller
5. Bill Gates
6. Gandhi
7. George Clooney
8. Thomas Edison
9. Ägaren till denna blogg

10. Barack Obama

Jag vet... Jag har den effekten på folk... En dag kan du också bli

som jag... Tro mej!





P.S. Sluta byta siffra. Jag är din idol. Lev med det!!!

Idag har vi blivit förtrollade av Joe Labero. En härlig show på Börsen med massor av omöjliga tricks, hur är det möjligt? Mest fantastiskt var när han gick rakt igenom en människa, och hans fingerfärdiget med kortleken. Det är bara sätta igång att öva :-)


2009-01-24

I helgen har jag och min man varit på SPA. Vi har bott mysigt och promenerat i en fantastisk gullig stad och njutit av idyllen, och den första snön. Hälsa för själen!

2008-11-24

Har just läst de sista raderna i en fantastiskt bra bok, sorgligt att det är över, suck. Jag lät mig fångas av boken från det första skrivna ordet till det sista. Utan tvivel sträckläste jag boken, trotts min kvarhängande barndomsskräck vampyrer. Det som fångade mitt intresse var att handlingen utspelade sig i nutid, 80-tal.  Dessutom i min närhet, nästan på hemmaplan. När jag var liten och läste eller såg något läskigt om vampyrer kunde jag alltid skydda mig genom att tänka på att allt hände en annan tid eller långt härifrån, typ Transsylvanien. I den här boken utspelar sig den kusliga berättelsen på hemmaplan och i min närhet. Nu är jag dock vuxen och har förmågan att förstå att detta är fiction. Vilket jag flera gånger är tvungen att påminna mig själv om när håret reser sig i nacken gång på gång, och vägen hem från tunnelbanan ter dig oändligt lång och skrämmande i mörkret. Jag är så koncentrerad på bokens innehåll, och att hela tiden bearbeta mina skrämda filmupplevelser från barndommen att jag inte kan tänka på annat, och nu är boken slut. Då kommer skräcken på riktigt. Som avslutning på sista sidan i boken står några rader om klimatet där slutklämmen innehåller följande "I övrigt är allt som står i boken sant, även om det hände på ett annat sätt".

Fiction? Är det inte fult att ljuga?

Sitter här efter en veckas jobb och är sådär skönt fredagstrött. Känslan av att det är helg och ledigt sätter sina spår på hela min uppenbarelse. Sitter här med ett glas rött och ser fram emot helgens partajande då Mr B firar sin femtionde födelsedag. I goda vänners lag har vi tillsammans dukat och fixat i ordning inför kalaset. Just nu önskar jag bara att jag kunde få har kvar den där sköna, trötta fredagskänslan. Men utan att jag vill det blir jag terroriserad av mina egna tankar som envist påminner mig om att snart är det måndag. Varför är man så dum att man tillåter sig själv att förstöra halva helgen med att deppa över att det snart är måndag. Med enkel matematik har jag räknad ut att en människa som lever i 85 år får uppleva 4420 helger. Och jag som ganska snart ska fira min fyrtionde födelsedag har redan avverkat 2080 helger. Med andra ord snart hälften, om jag får leva i 85 år.

Ond bråd död. Kolera, pest och elakartade tumörer.

Stinkande fötter och sura rabarber.

Det  finns  värre saker än en måndagsmorgon, eller...

-Vad heter du?

-Jag heter Ingen.

-Nej, men vad heter du på riktigt?

-Jag heter Ingen, för Ingen är felfri!

                               
2008-08-28

Tunnelbanan är ett underligt ställe. Tänk vilken blandning av människor. Alla med målet att förflytta sig i olika syften.

Till jobbet, skolan, kompisen, läkaren, affären, bion osv. Vissa sitter så tätt att de rör varandra utan att talas vid eller ens låtsas om varandras existens. En del av oss gör allt för att inte råka få ögonkontakt, vissa jobbar så intensivt med just detta så att det till slut blir oundvikligt PANG där möttes blickar, SHIT!

Sen finns det dom som är fullkomligt bekväma med trängseln, lukten, stressen och det allmänna tumultet. Dom sitter där djupt försjunkna i någon god bok, ett korsord eller tunnelbanans alldeles egna dagstidning. Inget runtomkring verkar störa dessa rofyllda människor. Lyckans ostar, vad jag är avundsjuk på dessa människor. Idag såg jag till och med en totalt avkopplad medresenär utan bok, korsord eller dagstidning som ändå såg fullkomligt bekväm ut och bara satt där med avslappnad blick. Vilken planet kommer han ifrån?

Mitt värsta hatobjekt på tunnelbanan just nu är läckande hörlurar. Kan någon tala om för mig hur man på ett just sätt kan be "headbangarbertil" att sänka volymen, utan att framstå som en gnällkäring?

2008-08-27